Jupiter

Jupiters sideriska omloppstid är ungefär 11,86 år, vilket ger en synodisk omloppstid av ganska nära 1 år plus en månad. Jupiters oppositioner kommer varje år en månad senare för att efter 12 år vara tillbaka ungefär till utgångspunkten. Oppositionerna på vintern sker med gynnsamt hög deklination, eftersom solen står lågt. Och på sommaren när solen står högt får vi Jupiter långt nere i Skorpionen och Skytten. Eftersom hela varvet runt ekliptikan går på tolv år är det dock bara två eller tre år i sträck som Jupiter syns dåligt sett från norra Sverige. Avvikelsen 0,14 år (12-11,86) läggs till för varje 12-årscykel, och en exaktare upprepning får man efter 7 jupitervarv som är nästan precis 83 år. Detta är en så bra approximation att oppositionerna efter 83 år faller antingen på samma datum eller max en dag tidigare.

Eftersom avståndet till jorden inte alls varierar så mycket som för Mars lyser Jupiter nästan lika starkt hela tiden, och alltid starkare än någon stjärna. Man känner alltså direkt igen den på himlen och kan följa den från opposition till opposition. Här ser vi först Jupiter mellan Plejaderna och Hyaderna. Bilden är tagen den 31 januari 2013, nära två månader efter oppositionen den 3/12 2012, men Jupiter strålar ändå extremt i jämförelse med Aldebaran.

Fyra månader efter nästa opposition ser vi på denna vårkvällsbild (1 maj 2014)  hur Jupiter i Tvillingarna lätt överglänser Capella.

Ytterligare en opposition senare, nästan på dagen, ser vi Jupiter i Kräftan den 9 februari 2015. Även Regulus, alfa i Lejonet ser nu oansenlig ut.

Var vi än har Jupiter på himlen så syns den alltså!